I går var det dagen då det var cirkus på flera sätt - cirkus i livet och cirkus i varandet, men på kvällen var det cirkus alldeles på riktigt med Brazil Jack!
Vi hade turen att få fribiljetter till hela familjen och det var nog tur det, för attans vad pengar det gick åt! Det var sockervadd i omgångar, popcorn och läsk till alla, ballong med helium till Klara och, sist men inte minst, små clownlampor till alla tre jäntorna. Clownlampan har ett lysande huvud och "armar" med lampor längst ut som ger en vacker ljuseffekt när man snurrar på den. Överallt inne i tältet snurrades det vilt på clownlamporna och det blev vackra effekter i dunklet.
För vår lilla Klara var det hennes första cirkusbesök och hon var överlycklig och hänförd. Båda "stor-tjejerna" tyckte också det var kanonbra. Halva glädjen var att se hur roligt tjejerna tyckte att det var! Men även jag uppskattade besöket och tyckte det var en varierad och bra föreställning med många små oväntade inslag.
Det var akrobater, clowner, hundar, katter och en häst som stod för underhållningen. Akrobaterna var jätteduktiga ja, vilka kraftpaket alltså! Det medverkade även dresserade katter och det hör väl till ovanligheterna, så det var roligt att se.
Hundarna var jätteduktiga och jag gillade speciellt att dom hade en Berner Sennenhund med som bl a hoppade genom ringar. På slutet av numret med hundarna blev vi i publiken jättelurade. Som final kastades det nämligen ut en stor mjukishund av Berner Sennentyp från balkongen där orkestern spelade. Vid första ögonkastet såg det ju ut som den riktiga vovven som hoppade ut där uppifrån och alla i publiken drog efter andan. Men jag tror nog att alla drog en lättnadens suck också när det uppdagades att det bara var en mjukishund....!!
Sedan medverkade det en häst av rasen Knabstrupper som bland annat lade sig i en säng i häststorlek och själv drog upp täcket till "näsan". Det gillade Klara speciellt och hon var fascinerad att en häst kan göra sååå!!
En tacksamhetens tanke sänder jag till "Brazil Jack" för fribiljetterna - hade vi inte fått dessa hade det nog inte blivit något cirkusbesök den här gången. Nu gick vi alla hem med ett leende på läpparna efter ett välkommet och jättetrevligt avbrott i vardagen!
Tant Bubbe säger: Livets "cirkus" följer inget manus, är inte tight och inrepat... Cirkus Brazil Jack´s föreställning var både tight och väl inrepad och fungerade som balsam för själen, tack!
Header
tisdag 31 maj 2011
lördag 21 maj 2011
Life is short and precious
Under veckan som gått har himlen fått en ny ängel...
Man blir påmind om att slutdatum kan vara precis när som helst. Slutdatum är inget man kan påverka eller boka in i kalendern på en "lämplig" dag, långt där borta i framtiden. Det känns alldeles förbaskat orättvist när någon rycks ifrån livet alldeles för tidigt!
Det är då man funderar över sin tillvaro lite mer än vanligt.
Det är då man verkligen uppskattar det man har och inte fokuserar på det man *inte* har.
Det är då man tänker på sin familj och sina vänner och känner en värme och glädje av att få vara en del av en gemeskap.
Det är då man känner sig ödmjuk över livet.
Hoppas också att den sympati som min tanke förmedelar når fram till de som behöver den.
Tant Bubbe säger: var ödmjuk inför livet - du har bara ett!
måndag 2 maj 2011
Cities is a place to visit - here is a place to be....!
.... och rubriken stämmer utan överdrift, kan jag påstå!
Brukar ofta säga att jag bor vid vägens ände och det stämmer alldeles bra det! Här trivs jag med att bo med naturen som allra närmsta granne. Alldeles ensam och isolerad är jag inte, utan har tre grannar hyfsat nära.
Men det är alldeles lagom allting liksom...! Nåja, lagom å lagom... när det är sommar och gräset ska klippas då är tomten minsann alldeles för stor. Likaså när snön ska skottas är den yta som *måste* skottas alldeles för stor. Men när det är olika familjesammankomster och annat då är tomten alldeles lagom stor! Men vad jag egentligen tänkte på som lagom var avstånd till grannar, till närmaste affär, till bussen och sedan avståndet till stan - det är det som är så lagom! För det är inte på många ställen man bor så helt ute i naturen, men ändå så pass nära till stan!
När det gäller huset är det lagom åtminstone ibland. Alla har sitt eget lilla krypin, men i många fall är det för litet - för få garderober och för ynkliga utrymmen, men finns det hjärterum, så finns det stjärterum!
Tycker ändå att alla fördelar med att bo här uppväger nackdelarna och speciellt nu med den allra bästa årstiden i antågande, så finns det plötsligen inga nackdelar alls! Det känns som om den snörika vintern med igensnöad väg och skottning, skottning och skottning är väldigt långt borta (tack och lov)!
Det är ju ändå våren och sommaren som gör det mödan värt att bosätta sig lite avsides. Tänk bara att sitta ute vid brasan på kvällen och lyssna på Koltrastens underbara sång! Och när vinden ligger åt rätt håll är det faktiskt väldigt svårt att höra några andra ljud än naturens och nästan-tystnaden - bara såå skönt! Och när man ska sova - är tyst, alldeles tyst! Inga bilar, moppar eller grannar som låter utan det är bara tyyysst!
Årets superbakslag här är ju sorkarnas härjande på äppelträden och körsbärsträdet. Såg också för någon dag sedan att de verkar ha ätit upp alla jordgubbsplantor utom två och då blir man ju ledsen. Men blir väl till att skaffa några nya äppelträd och jordgubbsplantor och börja på nytt. Och sysslolös det blir man aldrig med ett ställe som det här - på gott och ont!
Tant Bubbe säger: Ibland går det upp och ibland går det ner - men helt åt fanders går det, som tur är, väldigt sällan!
Brukar ofta säga att jag bor vid vägens ände och det stämmer alldeles bra det! Här trivs jag med att bo med naturen som allra närmsta granne. Alldeles ensam och isolerad är jag inte, utan har tre grannar hyfsat nära.
Men det är alldeles lagom allting liksom...! Nåja, lagom å lagom... när det är sommar och gräset ska klippas då är tomten minsann alldeles för stor. Likaså när snön ska skottas är den yta som *måste* skottas alldeles för stor. Men när det är olika familjesammankomster och annat då är tomten alldeles lagom stor! Men vad jag egentligen tänkte på som lagom var avstånd till grannar, till närmaste affär, till bussen och sedan avståndet till stan - det är det som är så lagom! För det är inte på många ställen man bor så helt ute i naturen, men ändå så pass nära till stan!
När det gäller huset är det lagom åtminstone ibland. Alla har sitt eget lilla krypin, men i många fall är det för litet - för få garderober och för ynkliga utrymmen, men finns det hjärterum, så finns det stjärterum!
Tycker ändå att alla fördelar med att bo här uppväger nackdelarna och speciellt nu med den allra bästa årstiden i antågande, så finns det plötsligen inga nackdelar alls! Det känns som om den snörika vintern med igensnöad väg och skottning, skottning och skottning är väldigt långt borta (tack och lov)!
Det är ju ändå våren och sommaren som gör det mödan värt att bosätta sig lite avsides. Tänk bara att sitta ute vid brasan på kvällen och lyssna på Koltrastens underbara sång! Och när vinden ligger åt rätt håll är det faktiskt väldigt svårt att höra några andra ljud än naturens och nästan-tystnaden - bara såå skönt! Och när man ska sova - är tyst, alldeles tyst! Inga bilar, moppar eller grannar som låter utan det är bara tyyysst!
Årets superbakslag här är ju sorkarnas härjande på äppelträden och körsbärsträdet. Såg också för någon dag sedan att de verkar ha ätit upp alla jordgubbsplantor utom två och då blir man ju ledsen. Men blir väl till att skaffa några nya äppelträd och jordgubbsplantor och börja på nytt. Och sysslolös det blir man aldrig med ett ställe som det här - på gott och ont!
Tant Bubbe säger: Ibland går det upp och ibland går det ner - men helt åt fanders går det, som tur är, väldigt sällan!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

